Det man väljer att berätta

Missförstå mig rätt, jag tycker om att vara mamma och vår lille E är den finaste lille kille som man kan tänka sig, men alla dagar är inte bra dagar. Idag har varit en sådan dag, när allt har varit upp och ner. Massa skrik, massa gnäll och en hel del stök och bök. Knappast något som man skulle skriva på fejjan. En satus som man väljer att glömma så fort som möjligt och blicka fram mot morgondagen som förhoppningsvis blir en mycket bättre dag.

Jag är inte speciellt sugen på ett barn till. Undrar om jag kommer att bli det. De flesta säger att det kommer efter ett tag, jag är inte helt övertygad. Men vad vet jag, jag har ju aldrig varit ett par år efter förlossning. Vi tar det då helt enkelt.